Pienso que deseo un whisky..: Djur ünd dokumentär..

Vissa dagar har man för ovanligehetens skull varit så pass oförutseende att man glömt att ladda ipoden..Det händer inte ofta för det är onekligen viktigt att ha ständig access till musikutbudet när man tvingas åka kollektivt bland alla djur i stockholmsdjungeln.
Idag var en sån dag och ibland kan man inte låta bli att undvika samtalen på "tuben"..

Det var två unga tjejer som satt på "fyran" bredvid och pratade om väder och vind när det kommer en dryg,(eventuellt påverkad av någon form av sånt därn´t undomsknark) fittig ghetto-ungdom och sätter sej bredvid dom.Han börjar skryta om att han kan bli jävligt förbannad,så jävla sned att han kunde slå nån i ansiktet..?Det var uppenbarligen ett skryt men han belyste att han kunde bli jävligt arg och inte att han kunde "go shaolin on folks asses"..

-Jag kan bli jäävligt arg..fortsatte han..Dom såg aningen besvärade ut i sin "nyfunna väns" sällskap..En jävligt egendomlig raggteknik kan man tycka och jag började i tanken försöka visualisera fittungens vredesutbrott..

Jag tänker mej att han i en aggressiv situation börjar skaka frenetiskt och darra på underläppen så till den milda grad att det bildas salivskum i mungipan..

-Jaag..är..jävligt..arg..nu,får han ändå fram tillslut i sin ilska..

Men det är också det enda som händer,han blir arg..Inga slag,sparkar..ingenting mer,bara ren och pur ilska..Ungefär som Ben Stiller i komedin "Mystery men"!

Jag vaknar leende upp ur den roliga tanken och märker att jag är framme på centralen där jag skulle byta,så jag lämnar sällskapet till deras öden..Den påverkade, vidriga unga mannen hade inte alla bestick i lådan..