Ams ünd "Britt"

Pust det är dystra tider på skandalfabriken..

Pesten har kommit till byn..Skörden går på tomgång..Bönderna är fattigare än på många år..Det kryllar av onda häxor som går på vattnet och sprider otyg i byarna..

Det finns så lite att göra här så vi måste gå ner på timmar..Vi måste nu försöka stämpla upp dom sista timmarna..

Då krävs det alltså att jag än en gång måste bege mej till arbetsförmedlingen och meddela detta faktum..

Jag får rysningar/kväljningar när jag tänker på arbetsförmedlingen..Min kropp fylls av obehag och bajs när jag tänker på arbetsförmedlingen..

Som jag minns det senast jag var där;Man kommer in i en oerhört nästan medvetet steril miljö som skriker ångest och depression..Man fylls direkt av obehaget som bara kommunala miljöer kan frambringa..Lukten av människoförakt och tystnad..Känslan av utanförskap..Dom massinköpta plastväxterna som står uppradade och försöker ge den stiffa lokalen nån form av liv och känsla av mänsklighet..

Tystnaden som uppstår när likgiltiga "Britt" 50+ knappar på datorn efter ens personliga uppgifter..Det luktar död hud och man vill helst bort så snabbt som möjligt från detta osofta vuxendagis..

Synen av dom där runda musspakarna som står och glänser som välpolerade ollon under ams-loggan på dom uppradade dataskärmarna..

Gahh..snabbt in snabbt ut..Måste ha luft..

3 månader senare får man vara glad om det eventuellt dyker upp några pistoler på kontot tillslut..